.
"– Nyexaminerade lärare vittnar om att de inte riktigt har verktygen när de kommer ut i klassrummet. Det är klart att det inte finns en metod med stort 'm', men för att kunna välja bland verktygen så måste man veta vad som finns. Det har länge funnits en ovilja i den akademiska lärarutbildningen att talaom vilkametoder som fungerar ochinte och dettavill vi ändra på. Läraryrket är också ett hantverksyrke." _källa
.
Tre kommentarer:
.
1. Det är bra att det i en demokrati ständigt pågår debatt om skolans mål, mening, medel och metoder.
.
2. I en pedagogisk utbildning bör det ingå akademiska genomgångar av tunga filosofer ur pedagogikhistorien. Detta bör inte stå i motsatsställning till mer praktiska metodtips för vardagen i klassrummet.
.
3. Jag har läst tre artiklar om undervisningsmetoder som baseras på svenska forskare och en kort sammanfattning lyder: att vi inte vet så mycket, att det är komplicerat samt att variation och bänkarbete kan vara bra.
.
Slutsats: lärarutbildningen vill undervisa om de stora filosofiska frågorna kring skola och utbildning. Lärarstudenterna har under lång tid efterfrågat mer praktisk metodundervisning. Men det finns skralt med metoder.
.
Jag vill likna det med en polisutbildning. De får både diskutera etik, plugga in paragrafer OCH lära sig praktiska grepp och tekniker för självskydd. När man väl ute på fältet brottas på riktigt får man väl anpassa sina tekniker efter verklighetens förutsättningar. Men man har i alla fall några tekniker och metoder att utgå ifrån. Det borde också lärarna få. När man väl står där i bygghallen och ska förklara för gängliga elever vad takstolar är för något räcker det inte med Piagets stadieteori.